lördag 11 februari 2012

Säkerhet ombord


Och vad är nu detta? Jo det är en säkerhetsuppfinning som bygger på enkel och ekonomisk funktionalism. Om vi tar det från början så är det alltid nervöst att ankra i hård vind nära land eller med grunt vatten i lä. Man sover inte bra utan ligger hela tiden halvvaken och känner av båtens rörelser. Små knyckar i ankarkättingen och jämna rullningar betyder i regel att man ligger fast. Draggar man upphör rycken då ankaret kasar på botten och båtens för faller av med vinden så det lutar mer åt lähållet då vinden pressar på riggen från sidan. Är man ombord har man en chans men att lämna båten och åka iland då det blåser är mycket vanskligt. Vi gjorde det en gång och båten var borta när vi kom tillbaka. Den gången hade vi tur då en uppmärksam besättning på en annan båt ryckt ut och fått fast vår i en tredje längre bort. Blåser det stannar en kvar ombord och vaktar eller så lägger man ut ett eller två extra ankare vilket inte alltid är så bra då det brukar bli problem när de skall upp från olika håll. Kan det trassla in sig blir det i regel så.
En bra variant för att sova lugnt är att sätta ett positionslarm på plottern och komplettera med både grund och djuplarm på ekolodet med bara någon halvmeters differens. Problemet är att det drar mycket ström så därför brukar jag istället lägga ut jollens lilla dragg från fören på båten och sen dra en tunn flagglina över däck in genom takluckan i sovhytten och knyta den runt stortån. Draggar båten sträcks linan vilket förmodligen får mig klarvaken direkt. Det gäller bara att vara snabb innan man själv följer med om det blåst upp och draggen fastnar i något. I annat fall kanske man blir en stortå fattigare…

Överfall, rån och stölder är ett annat problem som diskuteras mycket långseglare emellan. Skall man vara beväpnad eller inte. Är man krass så är svaret enkelt. Inga vapen och inget våld. Det handlar om materiella försäkrade värden mot liv och hälsa. Sen är det ju aldrig roligt om det värsta inträffar att man blir totalplundrad ute till havs, vilket förekommer, och med all elektronik och andra hjälpmedel borta blir det problem. Kameror, datorer, telefoner, pass, pengar, registreringshandlingar etc. Stora problem.
Dessutom finns risken att bli tagen som gisslan långa tider vilket man kanske ändå inte kommer levande ifrån fast man givit upp allt utan motstånd.
Nummer ett är att undvika ställen där det redan inträffat sådana incidenter. Det finns många forum på nätet där fallen rapporteras och beskrivs i detalj. Ett sådant ställe, för övrigt det värsta av alla just nu, är Somalias kust vid inloppet till Suezkanalen och hemvägen genom Medelhavet för många jordenruntseglare från Europa. Man tvingas nu att ta omvägen ner runt hela Afrika och upp genom Sydatlanten. Detta har påverkat vårt beslut om att tills vidare stanna i Karibien.
Fattar man beslut att ha vapen ombord måste man deklarera dem i varje land och det brukar medföra en massa byråkrati plus att vapnen ofta tas om hand då man kanske behöver dem som bäst på ensamma ankarplatser. Deklarerar man dem inte och de hittas blir det stora problem. Skjuter man någon, även i uppenbart självförsvar, löper man risk att polischefen är släkt med rånarna eller andra konstigheter som råder i fattiga länder. Skall man försvara sig med vapen måste man veta vad man gör och vara beredd att skjuta först. Inte alla rånare blir avskräckta av att man viftar med ett vapen. Många har dessutom automatvapen och kan hantera dem professionellt och då är chanserna små.
Själv har jag valt att ha en licensfri raketpistol som skjuter upp fallskärmsljus flera hundra meter upp som brinner i sju sekunder. Kraftiga skott som i ett hagelgevär och dessutom av samma kaliber 12 så det kanske går att använda hagelpatroner istället? Ganska många rånoffer har klarat sig genom att skjuta en sådan raket ner i anfallande småbåtar som ofta har stora plastdunkar med bensin till sina stora utombordare där man bara sticker ner en sugslang från motorn. De brukar ge sig iväg snabbt då.


En kraftig siren som vi  gömmer på däck med strömbrytaren vid huvudkudden är nog också ganska effektiv så länge det finns andra båtar i närheten om någon lyckas smyga sig ombord när vi sover. Vi har också ett larm inne i båten om nedgångsluckan öppnas.


En stor machete ligger lättillgänglig och förste rånare som försöker ta sig ner i båten riskerar att bli av med en fot. Många backar nog då också.


Slutligen får man naturligtvis inte glömma att det inte är särskilt många generationer sen vi själva plundrade, handlade med slavar och även hade horn i pannan på hjälmarna.

Varken plundrade eller plundrare

Inga kommentarer: