onsdag 26 januari 2011

Grande Anse d`Arlet

En vacker och mycket solig dag seglade vi vidare norrut längs Martiniques kust

 och ankrade i en liten hemtrevlig och skyddad vik

 Fina sommarhus låg insprängda i grönskan

 Avslappat och inte så mycket folk på den fina stranden

 Från land såg vi fullriggaren "Stadt Amsterdam" genom en glänta mellan husen

 Även vår Najad "Liberator" skymtade fram bland buskarna

 Paus med ett par kalla lemonader

 Morgonpigga badgäster

 Frukost på stranden

 Gröna kullar inåt land

 och vanliga kor på bete

 Till och med en bio fanns det

och även en välskött kyrka

Med solen som pensel hälsar vi från Martinique

lördag 22 januari 2011

Martinique

Läste i vår marina guidebok vad vi hade att vänta oss av havet mellan öarna St Lucia och Martinique. För en gångs skull stämde det exakt och jag kräktes fyra gånger med Redaren som medlidande åskådare. Lika förlösande som alltid men van som man är går det bra att jobba som vanligt ändå. Havet var hemskt med krabb korssjö från alla håll och fullt av skrämmande stora toppiga tremetersvågor.  Överfarten var dock kort, mindre än en halv dag så snart gick vi för motor in i en lugn vik.


Vi fortsatte förbi vackra St Anne till ett ställe längst in som heter Marin. En modern jättemarina ligger där och vattnet är lite sunkigt så vi ankrade endast upp ett par timmar för att klarera in hos tullen. Exemplariskt enkelt med självbetjäning vid dataterminaler.


Med radaröverlägg i sjökortet verifieras positionen vilket är ovärderligt speciellt under mörker eller i häftiga regnskurar då sikten oftast är nästintill obefintlig. Alla lila prickar är ekon från andra båtar.


Martinique är ett län i Frankrike dock med Atlanten mellan och det pumpas över massor av EU-pengar att bygga vägar och köpcentras för. Trafiken är intensiv, vägarna förstklassiga och tempot påtagligt likt det där hemma samt högre än på de öar vi hittills besökt. Mycket av landsbygden kunde faktiskt lika bra legat någonstans i Sydeuropa. Mat finns i överflöd och dessutom till vettiga priser. Många stora supermarkets ser ut precis som i Europa och vi passade på att fylla på förråden ombord. 
Under tiden vi var iland blåste det upp och när vi åkte tillbaka med jollen till vår ankarplats var båten borta. Kändes lite lätt obehagligt men vi hittade den snart och det visade sig att ankaret släppt och båten hade givit sig av på egen hand men räddats av besättningen på en annan båt som säkrat den vid en boj. Inga skador som tur var så vi skyndade oss ut till St Anne som vi passerade på vägen in. Betydligt bättre både ankarbotten och vatten där.


En liten trevlig kommun med både apotek, bageri, speceriaffär, restauranger och litet torg med kyrka på. Bäst av allt, färska baguetter varje morgon.





Vi provade på en lokal delikatess som heter Boudin noir eller blanche. Små skinntollar med fyllning som påminner om ingefärskryddad blodpudding. Gott? delade meningar...


En regnig dag hyrde vi bil och körde runt hela ön som är väldigt grön och i viss mån påminner en del om vackra Madeira som vi också utforskade tidigare under vår resa. En annan dag var vi ute och fotvandrade för att en tredje bara lata oss med bad och en bra bok.






I morgon är det kanske försent...

lördag 15 januari 2011

St Lucia, Rodney Bay

Efter ett par härliga dagar för ankar i Marigot Bay seglade vi upp till Rodney Bay på öns nordvästra sida. En modern, bara ett par år gammal, marina vilken ligger i en väl skyddad naturhamn innanför viken.


Förvånansvärt måttliga avgifter och med hög både standard och trivselfaktor. Nu ligger vi inte gärna i marinor utan njuter hellre i lugna palmklädda ankarvikar med vita stränder och turkosblått rent vatten att svalka sig i. 


Varför vi går till marinor ibland är mest för att toppladda batterierna med landström, tanka vatten och diesel, proviantera, byta gasflaskor till spis och bakugn, stortvätta lakan och handdukar, hämta reservdelar, få lagat något kapell etc. Ett par dagar räcker och blir över innan det drar igen efter att komma ut till paradisen.

Någon gång tidigt på nittiotalet var vi ett gäng som hyrde en Swan 65:a två veckor och seglade ut just härifrån.

Marinan och hela hamnområdet är förändrat till oigenkännlighet idag. Nya palats med egna bryggor kantar hela området.



Ute i Rodney Bay på nordsidan ligger den lilla ön Pigeon Island i direkt anslutning till St Lucia. Ibland ser man

syner som får en att undra huruvida man hallucinerar... Den här gången var det verklighet eftersom vi båda var överens att det var riktiga hästar som badade från stranden.

Alla stränder och ankringsvikar med självaktning har någon form av pajas som säljer frukt eller tingel tangel. På ett ställe paddlade en filur iförd kaptensuniform runt balanserandes på en surfbräda och delade ut bananer gratis för att senare komma igen och ta betalt för fler. Här var det flaggor från hela världen som pockade på uppmärksamhet.

England och Frankrike slogs om St Lucia under hela 1600-talet och i början av 1700-talet. Ön bytte ägare fjorton gånger under denna tid, men övergick slutligen till Storbritannien 1814. 1967 fick St Lucia självstyre och blev helt självständigt 1979. Ruinerna efter befästningen finns bevarade och man har byggt ett litet intressant museum på området där man kan studera hur man hade ihjäl varandra med hjälp av svartkrut och blykulor.




Alltihop ligger i en fint anlagd nationalpark vilken vi, iklädda shorts och kortärmade tröjor, besökte en  dag med ljumma passadvindar och sedvanligt solsken.



I parken hamnade vi mitt i en privat bröllopsceremoni
Utposten mot franska Martinique
Utsikt från fortet
Vår gäst ombord när vi korsade Atlanten förra året, Jönsson från Nyhamnsläge, berättade att han i sin ungdom mönstrat på en gammal skuta i Ystad på sjuttiotalet som hette Unicorn. Döm om vår förvåning när vi en dag seglade förbi den här på St Lucia. Fartyget var från början en finsk sandskuta men riggades om till brigg med början i Vikens hamn, Skåne och har en färgstark historia, bl. a. som rekvisita i filmen "Pirates of Carribean". En artikel i Helsingborgs dagblad från 2003 har mer att berätta. Länken finns här under bilden.


Sista kvällen för den här gången på Ön St Lucia blev en fredag så vi tog farväl av den på en liten udda restaurang, Jambe de Bois, på stranden vid Pigeon Island.

En pärla med underbar mat och en miljö präglad av kreativ enkelhet. Möbler tillverkade av drivved, ett rum fyllt med lokal konst och en huskatt som slog sig till ro och somnade intill matbordet.

Ställen som detta hittar man sällan som charterresenär och när man åker ut till båten i den tropiska natten med månsken och ljumma vindar som smeker kroppen viskar livets själ stilla tacksamhet inombords.

Norrut mot Frankrike...