måndag 13 februari 2012

Lunch på Isla Grande


På den här ön har man tydligen förvanskat historien och satt upp en korsfäst mörkhyad Jesus. Vi brydde oss inte om att forska i saken utan såg oss omkring efter en affär med livsmedel vilket det enligt vår guidebok skulle finnas på den här ön. Våra förråd ombord var nu i princip helt slut. Inget bröd, ingen yoghurt, inget smör, inga ägg, inget pålägg och så vidare. Det enda som fanns kvar var basföda som ris och spagetti plus nödkonserver, Det enda vi hade gott om var vatten vilket ju är det sista man vill få slut på.
Vi hittade vår lilla mataffär och fick tag på färskt bröd, ost, smör och tomater. Även lite juice, läsk och lördagsgodis.


Isla Grande är en weekendö dit människor från Colon och Panama City tar sin tillflykt för att koppla av med sol och bad på helgerna. Ön sjuder av liv med små kul pensionat, restauranger och små sommarstugor.



 

Mönstret med olika karaktärer på olika öar går igen gång på gång och det är lika förvånande varje gång att bli överraskad av en helt ny upplevelse.
Den här lilla semesterön är otroligt charmig och alert även om folket tar det ganska lugnt. Det går hela tiden taxibåtar fram och tillbaka den korta biten över till Panamas fastland på andra sidan av det väl skyddade sundet, i vilket vi ankrat för dagen.



Man kan lätt tro att Panama är latinamerikanskt men så är det inte utan afrokulturen dominerar och det är samma jargong som på öarna i den östliga och norra delen av Karibien. All vänlighet och ödmjukhet som vi vant oss vid i San Blas bland indianerna där är som bortblåst här. Folk är inte otrevliga men det spontana leendet mot oss saknas.


Vi slog oss ner på ett litet trevligt matställe alldeles vid strandkanten och åt en god lunch i lugn och ro.



Mätta och belåtna promenerade vi längs havet i byn och tittade på andra trevliga matställen, småhus, människor och natur. Vi tog jollen tillbaka till båten och seglade vidare i det vackra vädret.


Släktträff på gång!

2 kommentarer:

Christer sa...

Jag tycker era upplevelser är fantastiska! Det är inte utan att jag är lite avundsjuk på er! Lycka till på färden och jag ser framemot nya berättelser!/Christer

Ulf sa...

Det tycker vi också och man får vara tacksam som får vara frisk och ha möjlighet att uppleva allt vi gjort de här åren vi seglat. Det är snart fyra år nu!
/Ulf