Barbuda, som tillhör Antiqua, ligger ungefär en dagsegling norr om Antiqua. Som vanligt här mellan öarna är sjön stökig och just den här dagen låg vinden nordligare än vanligt så vi stöttade med en del motorgång för att hinna fram före solnedgången. Barbuda är omgivet av lömska korallrev och över tvåhundra vrak ligger utspridda runt dess vackra kust. Det är strikt ögonnavigering med utkik i fören och helst med solen i ryggen som gäller. Vattnet är alldeles makalöst turkosblått. Det är nog bara blåare i Söderhavet.
Utanför ett av reven på västsidan låg det svenska skolfartyget Älva från Stockholm för ankar. Marina Läroverket har sina elever ombord här och på sina andra fartyg. (www.marinalaroverket.se)
Huvudstaden Codrington ligger innanför en stor grund lagun och är egentligen bara en liten hemtrevlig by med små enkla hus mitt på ön. Det finns bara en kaj på utsidan av ön i söder och den ligger en bra bit från Codrington dit man måste för att klarera in och ut. Det är därför bättre att ankra upp på västsidan och ta en båttaxi över lagunen.
Killen som körde oss promenerade sedan med och visade var hamnkontor, tull och immigration låg. Alla i olika delar av byn.
Tullen var inhyst i en liten villa där tonårsdottern fixade våra papper samtidigt som hon satt med facebook på datorn till musik på högsta volym. "Customs" stod det handmålat på en bräda vid grinden.
Immigration hade ett riktigt kontor med uniformerad vänlig kvinnlig officer. Ett av de få ställen vi blivit vänligt bemötta på av nästan alla inklareringskontor hittills här i Karibien.
Byn är en idyll med många välvårdade små enkla hus och trädgårdar. Människorna är vänliga och arbetsamma. Man ser ingen som står och hänger eller är berusade som var fallet på en del öar längre söderöver. Kanske för att man håller sig med en patrullerande polis i oklanderlig uniform. Gatorna är rena men en del bilvrak finns även här. Svårt att hålla igång fordonen utan riktiga verkstäder och reservdelar som är en självklarhet på fastlandet.
Barbuda har enligt många de vackraste och mest orörda stränderna i hela Karibien. Sanden är till och med rosa på sina ställen.
Det första som hände oss när vi skulle landa gummibåten på stranden var att en brottsjö kastade mig överbord med ryggsäcken på. Naturligtvis låg kameran inte packad i en vattentät påse som brukligt och ena åran bröts av så vi fick paddla tillbaka senare istället för att ro. Sköter jag mig har Redaren lovat att låna ut sina foton så jag kan hålla inläggen levande till jag kommer över en egen kamera igen.
Ett projekt med strandbungalows gick i konkurs och tomma förfallna hus står lite spöklikt kvar på en öde strand. Vad man skulle med en swimmingpool här kan man ju undra...?
Längre bort på stranden finns en avlyst privat lyxresort dit ingen utomstående är välkommen. Eget litet flygfält hör till.
Hästar, åsnor och rådjur vandrar fritt på hela ön och i norr finns ett reservat där massor av fregattfåglar häckar.
Avfärden sommaren 2009
Hand i hand på en kärlekens strand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar