Historien upprepar sig. Efter att ha väntat flera dagar med för starka vindar på att komma iväg såg det bra ut en morgon och vi lättade ankar från Guadeloupe för att segla norrut till Antiqua som ligger ca 55 sjömil bort. En full dagsetapp med gynnsam vind. Sjön från tidigare dagars kraftiga vindar hade emellertid inte hunnit lägga sig så det blev ett förfärligt hissande och rullande med svår kräkning nästan hela vägen. Redaren var som vanligt helt oberörd och lagade mat under däck men endast åt sig själv då hon är väldigt ekonomisk och ansåg det slösaktigt att mata mig som genast skulle kräka upp allt med en gång. Å andra sidan var jag för ovanlighetens skull tacksam att slippa hennes kokkonster.
Myndigheterna, tullen, invandrarverket och hamnen, har egen brygga och det var bara att backa in i en ficka och hoppa iland på kontoren. En extra omständlig procedur på den här ön då man hos tullen först fick fylla en A4 sida med fem kopior, sedan ta dessa med sig till invandringen och där fylla i samma uppgifter vilka en civil dam överlämnade till en annan civil dam som gick bort till en dam i uniform med en guldstjärna på axelklaffarna som tog emot och skrev över i en dator. Allt övervakat av en fjärde uniformerad dam med två guldstjärnor på axlarna som samtidigt tittade på en TV-film. Med passen kollade och stämplade och även stämplade tullhandlingar tillbaka till tullkontoret som stämplade ännu en gång och skickade mig till hamnmyndigheten med en kopia. Ny passkontroll och ännu en blankett att fylla i. Där blev ett energiskt räknande på hur många vi var i besättningen multiplicerad med båtens längd och det antal dagar vi skulle gästa ön och dess farvatten. Summan blev åtta dollar och ett seglingstillstånd som även gäller Barbuda samt kvitto på pengarna. Båda stämplade med olika stämplar. Sen var det klart och en Pelikan stod på en pinne och verkade nästan småle åt oss när vi fortsatte in i Marinan.
Vi brukar passa på att då och då lägga oss vid kaj för att tvätta både båt och kläder etc samt fylla förråden och ladda batterierna som mår bra av att då och då bli helt fulladdade. Plus att det är skönt att ligga helt stilla några dagar vilket inte alltid är fallet på ankarplatser med dyning från gamla vädersystem.
En positiv överraskning var välsorterad mataffär med riktigt rimliga priser precis utanför marinan. Ett flak marinerade kycklingklubbor för ungefär åtta svenska kronor blir man lätt sugen på.
Ön är ganska platt och trafiken gles så för första gången i år kom cyklarna fram. Till Redarens förtjusning och min fasa. Att hänga på en spinningatlet kostar på.
Ön är full av vackra stränder och har vit sand precis som öarna längre söderut. De senaste vi besökt har bara haft mörkt vulkangrus på stränderna vilket kanske inte är lika trevligt att idka badliv på. Naturen med regnskogar och berg har istället ersatt stränderna.
Precis som i Florida och en del ställen längs Rivieran i Medelhavet har man anlagt radhusområden med kanaler och båtparkering vid egen brygga. Dyyyrt även här.
Man sköter om sina hus och en del gamla byggnader renoveras varsamt tillbaka till sin ursprungliga skepnad.
Antiqua är stället där man hittar många av världens största och lyxigaste både motor och segelyachter vid den här årstiden.
En årlig jätteregatta med massor av fina segelbåtar går av stapeln i början av april vilket vi tyvärr missar. Kanske skönt att slippa då det blir ett hejdlöst festande nätterna igenom på marinorna och då självklart svårt att sova om man nu inte har sådana intressen.
En del av ön är nationalpark och avgiftsbelagd
Barbuda nästa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar