Dagarna flyter som för det mesta på i ett behagligt tempo. Ungefär som floden vi ligger på, en halv till en knop. Avfärden från Rio Dulce närmar sig alltmer och listan med saker som skall fixas blir kortare och kortare.
Impellern i motorns kylvattenpump är bytt. En liten gummisnurra som skall bytas efter max 1000 tim gångtid eller helst varje år. Den har gått knappt 900 timmar och byttes senast 2009. Tur var det då flera skovelblad var trasiga och förmodligen hade vi snart fått motorstopp och fått segla till kaj för reparation då motorn överhettar utan denna lilla fidus funktionsduglig.
Den kombinerade vind/vatten generatorn har länge fört oljud så därföt tog jag vinkelväxeln till vindpropellern med hem och bytte både lager och kugghjul. Nu visade det sig att även lagerna i själva generatorn var slut
då det kommit in saltvatten trots att tillverkaren uppger att själva generatorn är helt underhållsfri då den är vattentät genom att drivaxeln har en tätningsring med dubbla läppar. Så var det alltså inte. Som tur var hade jag beställt reservdelar tidigare för alla eventualiteters skull.
Som ofta då man rotar med grejor vilka varit utsatta för saltvatten blir det problem. Även om bultar benämns som rostfria så händer det att de rostar fast och går av då man tar i för mycket...
På tal om rostfritt fiskade jag häromdagen, med en kraftig magnet, upp en Moraknivskopia från Biltema vilken jag råkat tappa i vattnet och som var märkt "Stainless Steel". Rostfritt stål är som de flesta vet inte magnetiskt....! Även bulten ovan kommer från Biltema. Billigt men inte alltid bra.
Akterdäcket förvandlades snabbt till en stökig maskinverkstad men som tur var fick jag även låna marinans verkstad med arbetsbänk och skruvstäd för de svåra momenten som att pressa av och på kullagerna.
Nya lager på vindgeneratoraxeln
Utan tekniska kunskaper, erfarenhet och praktisk händighet blir det svårt. En del långseglare har det med i bagaget men de flesta skaffar sig färdigheterna under resans gång. En liten klick har inte förmågan eller saknar intresse och då blir det problem. Förr eller senare ofta stora och kostsamma sådana.
Vår granne passade på att nita nya öljetter i sina kapell i verkstaden
Viktigt är också att alltid försöka ligga före och underhålla i tid innan grejorna rasar och blir odugliga ute till sjöss. Likaså att inte låta listan med söndriga saker bli för lång utan hela tiden målmedvetet beta av eländet. "The never ending story"...
Gasolflaskorna är av järn och placerade i ankarboxen framme i fören där saltvattnet rinner ner när sjöarna slår över. Rost, rost och åter rost. Aluminium eller glasfiberflaskor finns att köpa men har annan standard på anslutningarna så det blev till att för andra gången blästra och måla våra gamla flaskor så de förhoppningsvis varar tills vi kommer hem. Här fyller man dem, hemma är det utbytessystem och då blir man av med rosten på köpet.
Däcksduschens slang har förlängts så den räcker från för till akter för att vi skall kunna spola bort salt även när vi inte ligger i marinor. Ofta ankrar man ute direkt efter en blöt sjöresa och regnar det inte så kan man bli liggande långa tider med en massa salt på allting och det tar på grejorna.
All gelcoat på skrov och överbyggnader skall tvättas, poleras och vaxas för hand. Bottnen måste göras ren och för att spara pengar blir det till att dyka med borste och skrapa istället för att gå till ett varv och lyfta båten. Så länge bottenfärgen är i bra skick får det bli så.
Solpanelerna skall monteras för att ge ström till framför allt kylen då vi ligger för ankar. En medbringad regulator har monterats då panelerna tidigare delat denna med vindgeneratorn vilket visade sig bli för för mycket stöm då båda källorna jobbade fullt.
Kylen behöver påfyllning av gas vilket normalt är ett dyrt specialistjobb varför vi köpt egen utrustning och nu kan göra jobbet själv utan besvär med att hitta kompetent folk att vänta på, ofta långa tider.
En annan sak som stått för länge på listan är att på ett enkelt sätt kunna förvandla den stora dubbelsängen i redarhytten till två praktiska sjökojer. En stor dubbelsäng utan slingerskott gör den nästan omöjlig att sova i då man kasar från sida till sida i rullningarna om havet rör på sig som det nästan alltid gör mer eller mindre.
Redaren provligger styrbords sjökoj
Seglen skall packas upp och rullas på förstagen och i masten, Täckpreseningar skall tvättas, torkas och packas, vattentankarna rengöras och fyllas, kolfilter för dricksvatten förnyas, bränsletankarna dräneras på kondensvatten, garderober och förråd tvättas ur och innehållet vädras.
Gästflaggor är ett annat kapitel. I välsorterade båttillbehörsaffärer finns de mest efterfrågade flaggorna men välsorterade båttillbehörsaffärer är det ont om i västra Karibien. Myndighetspersoner i en del länder tar mycket illa upp och det förekommer att man inte blir inklarerad utan gästflagg. Flaggan skall föras under SB:s vantspridare i förmasten om man har flera sådana. Under BB:s hissar man den helgula signalflaggan Q, vilket står för "Quarantine", som tas ner efter inklareringen eller efter det att eventuell karantänstid upphört. Den påtalar vid ankomst att fartyget är fritt från pest och andra allvarliga sjukdomar. Ingen förutom befälhavaren får gå iland innan formaliteterna är avklarade. Så var det förr men nuförtiden verkar det mest vara en gammal tradition som lever kvar fortfarande. Dock med vissa undantag där man fortfarande håller hårt på reglerna.
Redaren har därför köpt upp tyger i olika färger och syr numera själv de flaggor vi inte hittar att köpa.
Många sidor till finns att skriva om förberedelserna så ingen skall tro att vi lever lyxliv i lättjans tecken hela tiden. Även om tempot är fritt skall jobben göras. Men visst en viss lyx är det ju att få göra det utan tidspress.
Internet är en fantastisk uppfinning och massor av information finns att hämta för att planera framtiden. Kartor med vindar, våghöjder och strömmar. Satellitbilder, tidvattentabeller, information om myndigheter, säkerhetsinformation, och massor av annat matnyttigt.
Golfströmmen
Vindprognoskarta för hela Karibien inkl Mexikanska Golfen
Tidvattentabell för flodmynningen. Det är grunt och man måste gå ut vid högvatten
Orkanen Sandy vilken drabbade bl.a New York nyligen
Tidszoner
När inte nätet är tillgängligt har vi en kortvågsmottagare för väderfax där man kan hämta hem prognoskartor i PC:n vilket är lite omständligare men fungerar i nödfall.
Våghöjdskarta från vår väderfax
En annan variant vilken vi inte provat förr är att köpa ett lokalt simkort med internetabonnemang till mobilen och använda den vid kustseglingar och på ankarplatser med mobiltäckning. Vi har även en WiFi-antenn som förstärker signaler från trådlösa nätverk viket ofta gör det möjligt att ansluta pc:n flera kilometer ut på sjön om det finns sändare.
Nu återstår i stort bara proviantering, att fira "thanksgiving" med kalkon på marinan samt att klarera ut hos tull och passpolis. Och naturligtvis även invänta ett bra väderfönster norrut.
Mot Belize med sina lååånga fina korallrev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar