Petiterna

Martinique och Saint Vincent är båda kända öar i Västindien och har även småöar uppkallade efter sig vilka då kallas Petit M och Petit S V. Båda är trevliga men trevligast är P S V. Vi ankrade mellan dem och njöt i fulla drag av den paradisiska miljön ett antal dagar.

Vissa dagar ösregnar det dock och just vid ett sådant tillfälle dök svenskbåten "Lady in Blue"  från Göteborg upp i diset och  stannade strax intill vår båt. Skepparen hoppade  i med en tamp mellan tänderna och dök till botten. Efter att ha varit försvunnen en bra stund poppade han upp och förklarade att han knutit fast båten vid en sten med en ögla insprängd som han kände till sen gammalt. Han berättade att han just gått i pension från nästan tjugo års ubåtstjänst och var på väg till Söderhavet där han tänkte stanna sisådär en fem till tio år.

Ön (Petit Saint Vincent) är intressant såtillvida att den är privat och ägs av ett par som byggt upp en exklusiv verksamhet med ett tjugotal lyxbungalows, förstklassig restaurang och en fantastiskt ren och fin miljö utan allt skräp som finns på andra öar. Gissar att de vanligaste gästerna är nygifta par på smekmånad. Även om Redaren och jag nu inte är nygifta så är vi fortfarande förälskade och fann oss därför väl tillrätta i  det turkosa vattnet och på de vita korallsandstränderna. 

 Redaren på jakt med cyklop och snorkel

Gästande seglare är välkomna att gå iland och bada samt äta hummer på restaurangen. Att bo en vecka i en bungalow kostar ca trettiofemtusen kronor. 

Bifogar historien om hur det hela började med följand klipp från deras hemsida;

Discovering Petit St. Vincent: a brief history. In 1962, after finishing his tour with the Air Force, Haze and his flying buddy, Doug Terman, bought a yacht and sailed off into the horizon with no timetable or final destination. Their sailboat was the Jacinta, designed by Samuel Crocker and built in Massachusetts, in 1931, of mahogany over oak frames. A seventy-seven foot schooner, she had Sitka spruce masts and magnificent lines.

They sailed from New York to Bermuda and then headed south to the islands. En route, they met an agent who agreed to sell charters on their boat. Their first customer was a Mr. H.W. Nichols and family of Cincinnati, to be picked up in Grenada and cruise to Martinique. During the three week cruise Mr. Nichols expressed a desire to purchase an island.

The following year Haze and Doug sailed the Grenadine chain in search of that island. They anchored at the then uninhabited Petit St.Vincent and learned from the people on neighboring islands that it was owned by a lady living high up on the hill on nearby Petit Martinique. It was rumored however, that she would never part with her island. Finally allowing them into her home to talk, she liked them and eventually agreed to sell.
Arrangements were made between Mr. Nichols, Doug and Haze to purchase the island and build a small hotel.

Life in those days was not easy.In May 1966, they returned to PSV and began to clear the necessary land. Life in those days, even in the Grenadines, was not easy. There was no water, electricity, food or communication. They had only the marine radio on Jacinta, where they lived for the next seven months. Their commute however, was only the short ride to the beach and their meals were caught to order (literally!) by the cook who dived off Jacinta for lobster, fish or conch, with only a few minutes notice.

40 years later PSV is still a gem of an island.Haze and Doug’s mission was to build the hotel and find a manager for it. But before completion in December 1968, Mr. Nichols asked Haze to stay on as a " temporary" manager. He did, as manager and owner for 40 years! His wife, Lynn, now continues to own and manage their vision of paradise.

You can dream, can´t You?