Sjösjuka anses bero i somliga fall på
blodbrist i hjärnan och i andra på retning af ryggmärgen, hvarför man
icke heller någonsin kan påfinna ett medel, som alltid hjälper emot
eller ens lindrar det onda, ty hvad som skulle kunna hjälpa i ena
fallet det stjälper i det andra, och ofta har patienten båda slagen af
sjösjuka samtidigt. Den på blodbrist i hjärnan beroende sjösjukan, som i
synnerhet yttrar sig genom kväljningar är af lindrigare art och kan
ofta mildras genom medel som ”drifva bloden åt hufvudet”, såsom
oskyldigast genom arbete, men den på retning af ryggmärgen beroende
sjösjukan, som medför slöhet och domning, är farligare och emot den
hjälper i längden ingenting annat än härdning.
Den som inte blir sjösjuk är därför antingen härdad eller en landkrabba
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar