Efter en kul tid på Jamaica var det dags att fortsätta norrut genom Bahamas till Florida i USA. Ett bra väderfönster uppenbarade sig lämpligt nog och för ovanlighets skull precis då vi planerat vår avgång. Sällan det stämmer så bra och tur då vi har en tid att passa.
Innan vi lämnade Jamaica hämtade vi upp Redarens son Gustav i Kingston, Jamaicas huvudstad. Grabben kom med flyg från Stockholm för att följa med oss upp genom Bahamas till Florida under ett par veckors tid.
Gustav är musiker och tog sig an en flöjt vi handlat åt honom i Guatemala direkt när vi kom ombord.
Bussresan till och från marinan tvärs över de höga bergen var en upplevelse i sig liksom huvudstaden. Man klämmer in så mycket folk det bara går och i den lilla minibussen vi åkte med blev vi sex man på varje rad med fyra platser. Plus handbagage!
Tre timmar satt vi inklämda på otroligt dåliga vägar och med en chaufför som körde som en galning. Man får ta det för vad det är, det kostade tio kronor och vi är inte på hemmaplan. Ön är vacker och mycket grön. Allt är färgstarkt och annorlunda så turen blev en rejäl upplevelse med mycket kroppskontakt, udda dofter och massor att titta på.
Tre olika poliskontroller fastnade vi i på vägen till marinan. Trots att bussen var så överlastad den kunde bli fick vi fortsätta utan problem. I Sverige hade det med all sannolikhet betytt körförbud och körkortsindragning för chaffisen.
Under resan lossnade dörren på bussen men vår chaufför tog fram skiftnyckeln och skruvade fast den igen. Bilverkstäder bryr man sig i regel inte om att anlita utan sköter om det mesta direkt på gatan. Till och med en total motorrenovering fixar man lätt med lite extra kreativitet.
Som sagt ett bra väderfönster gynnade oss när vi kastade loss för att segla upp genom "the Windward Passage" mellan Kuba och Hispanola (Haiti/Dominikanska Republiken). En passage man skall ha all respekt för då förhållandena där kan bli direkt farliga i ogynnsamt väder.
Första dygnet gick bra med fin segling men då vi just passerat genom sundet brakade det loss med stormvindar och krabb otäck sjö. Rakt emot. Även strömmen, så farten gick ner till blygsamma en till två knop och efter att personligen delat med mig av kvällsmaten till fiskarna i havet som vanligt då sjön blir besvärlig, beslöt vi för första gången under de här fyra åren vi varit ute att vända tillbaka och söka skydd. Kuba låg bra till och på sydsidan bak den ostligaste udden precis öster om Guantanamobasen (USA) hittade vi en skyddad vik i gryningen efter en fruktansvärd natt. Ett gäng politruker i uniform kom ut i en gammal risig båt och krävde att få se alla papper vi kunde frambringa. Dock utan att borda oss. Efter en halvtimmas intensiv överläggning med mobilsamtal och ivriga diskussioner fick vi tillstånd att stanna till vädret lugnat sig. Dock inte något tillstånd att gå i land.
Vi sov gott hela dagen och när vi vaknade fram på sen eftermiddag hade vinden lagt sig så vi beslöt att med förnyade krafter ge oss ut på havet igen. Sjön var fortfarande grov och både vind och ström var emot så vi stångade oss fram för motor hela natten. Kryssade sen ett halvt dygn men återgick till motorkörning då vi inte kom någon vart för segel. Bränslet började ta slut och vi bestämde oss för att gå in till Clarence Town på Long Island/Bahamas för att tanka. Inloppet var fullt av grynnor och det började skymma men vi räknade med att kunna fortsätta efter tankningen med hjälp av Radar, plotter och ekolod. Vi hade tur och fick köpa nyfångad fisk som räckte till två middagar för tre personer.
Murphy's law next
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar